Mall King
Affärsdokument

Krishanteringsplan mall för företag och åtgärder

En krishanteringsplan hjälper företaget att agera samlat när en allvarlig störning uppstår. Här får du en praktisk mall med roller, larmvägar, kommunikation, dokumentation och återställning. Redigera dokumentet direkt i webbläsaren och exportera det till PDF eller Word.

Av Stefano Barcellos Publicerad 12 min läsning

Dela mallen

Facebook X LinkedIn WhatsApp E-post
Krishanteringsplan mall för företag och åtgärder

En kris kan uppstå snabbt och få stora följder för ett företag. Det kan handla om ett långt IT-avbrott, en brand, en allvarlig arbetsplatsolycka, ett dataintrång, hot mot verksamheten eller negativ publicitet. Med en genomtänkt krishanteringsplan blir det tydligare vem som beslutar, vem som kontaktas och vilka första åtgärder som ska vidtas.

Den här krishanteringsplanen är anpassad som ett praktiskt arbetsdokument för mindre och medelstora verksamheter. Mallen på sidan kan redigeras direkt i webbläsaren, skrivas ut och exporteras till PDF eller Word. Anpassa alltid innehållet efter företagets verksamhet, risker, lokaler, personal och externa samarbeten.

Vad är en krishanteringsplan?

En krishanteringsplan är en skriftlig plan för hur en verksamhet ska hantera en händelse som hotar människor, drift, ekonomi, information, förtroende eller företagets förmåga att fullfölja sina åtaganden. Planen ska vara enkel att använda även när situationen är stressig och informationen är ofullständig.

Planen ersätter inte rutiner för det akuta skyddet av liv och hälsa. Vid omedelbar fara ska räddningstjänst, polis eller ambulans kontaktas. Därefter ger krishanteringsplanen stöd för företagets fortsatta samordning, kommunikation och återställning.

En användbar plan beskriver både hur krisen leds och vilka praktiska resurser som finns. Den bör därför innehålla kontaktuppgifter, ansvarsfördelning, beslutsmandat, informationsvägar och rutiner för dokumentation.

När behöver företaget aktivera planen?

Alla störningar behöver inte hanteras som en full kris. Planen bör aktiveras när händelsen är så allvarlig att den kräver samordning utöver den vanliga linjeorganisationen, när flera funktioner påverkas eller när företagets externa kommunikation måste styras.

Exempel på händelser

  • Allvarlig olycka, sjukdomsfall eller hot mot medarbetare och besökare.
  • Brand, vattenskada, inbrott eller annan skada på lokaler, lager eller utrustning.
  • IT-incident, ransomware, driftstopp eller misstänkt läckage av personuppgifter.
  • Störning hos en kritisk leverantör, transportör eller annan samarbetspartner.
  • Produktfel, kvalitetsbrist eller leveransproblem som berör många kunder.
  • Allvarlig negativ publicitet, ryktesspridning eller förtroendekris.

Det är klokt att formulera en låg tröskel för att kalla samman en liten krisgrupp. Det är ofta enklare att avveckla en krisorganisation än att försöka komma ikapp efter att en situation har förvärrats.

Praktiskt råd: Skriv planen så att den fungerar klockan tre på natten. Börja med vem som kontaktar vem, var kontaktlistan finns och vem som får fatta beslut om de första skyddsåtgärderna.

Bygg en tydlig krisorganisation

En krisorganisation ska inte behöva vara stor, men varje huvuduppgift måste ha en ansvarig och helst en ersättare. I ett litet företag kan samma person ha flera roller. Det viktiga är att det framgår vilka uppgifter personen har och vem som tar över om personen inte går att nå.

RollHuvuduppgiftExempel på ansvarErsättare
KrisledareSamordnar och fattar beslutAktiverar planen, fördelar uppgifter och följer lägetNamn och telefonnummer
KommunikationsansvarigStyr intern och extern informationGodkänner budskap och hanterar frågor från kunder och medierNamn och telefonnummer
DriftansvarigSäkrar verksamhet och återställningBedömer lokaler, IT, produktion, leveranser och reservrutinerNamn och telefonnummer
DokumentationsansvarigFör logg över händelsenNoterar beslut, tider, kontakter, åtgärder och underlagNamn och telefonnummer

Utse roller efter faktisk kompetens och tillgänglighet, inte bara befattning. En person som ansvarar för IT i vardagen kan till exempel vara bäst lämpad att bedöma tekniska konsekvenser, medan företagets ägare eller vd kan behöva hålla ihop övergripande beslut.

Beslut som bör vara förberedda

I krisen kan beslut behöva fattas snabbt. Planen bör därför ange vem som får besluta om exempelvis tillfälligt verksamhetsstopp, inköp av nödvändiga tjänster, kontakt med försäkringsbolag, information till kunder samt inkallning av extern hjälp. Dokumentera alltid vem som fattade beslutet, när det skedde och vilket underlag som fanns vid tidpunkten.

Gör en riskbedömning före krisen

En bra plan utgår från företagets egna sårbarheter. Inventera vilka händelser som är mest sannolika och vilka som skulle få störst konsekvenser. För vissa företag är leveransförmågan mest kritisk, medan andra främst behöver skydda känsliga kunduppgifter, lokaler eller nyckelkompetens.

Arbetsgivare ska också arbeta systematiskt med arbetsmiljörisker. Information om arbetsmiljöarbete och ansvar finns hos Arbetsmiljöverket. Om krisen rör en arbetsplatsolycka, hot eller annan risk för personal behöver företagets krisplan samspela med arbetsmiljörutiner, utrymning, första hjälpen och rapportering.

Frågor att ställa i riskarbetet

  • Vilka processer måste fungera för att företaget ska kunna leverera?
  • Vilka personer, system, lokaler eller leverantörer är särskilt kritiska?
  • Hur länge kan verksamheten vara utan internet, el, telefoni eller vissa data?
  • Vilka uppgifter om kunder, anställda eller affärer kräver särskilt skydd?
  • Vilka reservlösningar finns om ordinarie system eller lokaler inte kan användas?
  • Vilka myndigheter, försäkringsbolag eller avtalsparter kan behöva kontaktas?

Prioritera några realistiska scenarier i stället för att försöka förutse allt. För varje scenario bör ni skriva ned de första åtgärderna, den ansvariga rollen och vilka resurser som behövs.

Så aktiverar ni krishanteringsplanen

Aktiveringen bör vara kort, tydlig och dokumenterad. Den som först får information om händelsen ska veta vem som ska kontaktas och vilken minimiinformation som behövs. I början är målet att skydda människor, begränsa skadan och få en gemensam lägesbild.

  1. Säkra liv, hälsa och platsen. Ring 112 vid akut fara och följ räddningsinsatsernas instruktioner.
  2. Informera krisledaren eller angiven ersättare och lämna kända fakta: vad, var, när, vilka som berörs och vilka åtgärder som redan vidtagits.
  3. Bedöm om planen ska aktiveras och kalla vid behov samman krisgruppen.
  4. Utse en dokumentationsansvarig som för en löpande händelselogg.
  5. Fastställ första prioriteringarna och bestäm tid för nästa lägesuppdatering.
  6. Kommunicera med berörda personer enligt den beslutade informationsplanen.
  7. Följ upp, justera åtgärderna och avsluta först när ansvarig beslutar att läget är stabilt.

Undvik att göra antaganden till officiell information. Skriv tydligt vad som är bekräftat, vad som utreds och när nästa besked väntas. Om information ändras ska en uppdaterad version spridas via samma kanal, så att gamla budskap inte fortsätter cirkulera.

Dokumentmall

KRISHANTERINGSPLAN

Företag/verksamhet:
______________________

Organisationsnummer:
______________________

Adress:
______________________

Version:
______________________

Fastställd datum:
______________________

Ansvarig för revidering:
______________________

1. Syfte och tillämpning

Denna krishanteringsplan anger hur verksamheten ska organisera, leda och dokumentera arbetet vid en allvarlig störning eller händelse. Planen ska användas när händelsen påverkar eller riskerar att påverka människors säkerhet, verksamhetens drift, information, ekonomi, förtroende eller förmåga att fullgöra åtaganden.

Planen gäller för följande verksamhet, lokaler och/eller funktioner:

______________________

Planen ersätter inte åtgärder vid akut fara. Vid akut fara för liv, hälsa eller egendom ska räddningstjänst, polis eller ambulans kontaktas först.

2. Definition av kris

Med kris avses i denna plan en händelse som kräver samordnade beslut och åtgärder utöver den ordinarie organisationen. Exempel kan vara allvarlig olycka, brand, hot, större IT-störning, dataintrång, skada på lokal, leveransstörning eller förtroendekris.

Prioriterade riskscenarier för verksamheten:

1. ______________________

2. ______________________

3. ______________________

4. ______________________

3. Aktivering av planen

Planen kan aktiveras av följande personer:

Ordinarie krisledare:
______________________

Ersättare:
______________________

Vid misstänkt eller konstaterad kris ska den som får informationen snarast kontakta krisledaren eller ersättaren. Följande ska om möjligt uppges: vad som har hänt, plats, tidpunkt, berörda personer, omedelbara risker, redan vidtagna åtgärder och kontaktuppgifter till uppgiftslämnaren.

Krisgruppen ska sammankallas:
Ja / Nej (stryk det som inte gäller)

Ordinarie samlingsplats:
______________________

Alternativ samlingsplats eller digital mötesväg:
______________________

4. Krisorganisation och ansvar

Krisledare
Namn: ______________________
Telefon: ______________________
Ansvar: Aktiverar planen, leder arbetet, fastställer prioriteringar och fattar övergripande beslut.

Kommunikationsansvarig
Namn: ______________________
Telefon: ______________________
Ansvar: Samordnar intern och extern information samt säkerställer att endast godkända budskap lämnas.

Drift- och återställningsansvarig
Namn: ______________________
Telefon: ______________________
Ansvar: Bedömer påverkan på lokaler, IT, produktion, leveranser och reservrutiner.

Dokumentationsansvarig
Namn: ______________________
Telefon: ______________________
Ansvar: För händelselogg, noterar beslut och sparar relevanta underlag.

Personalansvarig
Namn: ______________________
Telefon: ______________________
Ansvar: Samordnar information och stöd till berörda medarbetare.

5. Omedelbara åtgärder

Vid en allvarlig händelse ska följande prioriteras i angiven ordning:

  1. Skydda liv och hälsa samt larma vid behov.
  2. Begränsa fortsatt skada på människor, miljö, egendom och information.
  3. Säkra plats, system och relevant dokumentation i den mån det kan ske utan risk.
  4. Informera krisledare och sammankalla berörda funktioner.
  5. Skapa en första lägesbild och besluta om nästa uppdatering.

Akuta telefonnummer och externa kontaktvägar:
______________________

Försäkringsbolag och skadenummer:
______________________

Viktig IT-leverantör eller driftpartner:
______________________

6. Kommunikation

Endast följande person eller personer får uttala sig externt för verksamheten:

______________________

Intern information ska lämnas till berörda medarbetare genom följande kanal eller kanaler:

______________________

Extern information till kunder, leverantörer och andra berörda ska lämnas genom följande kanal eller kanaler:

______________________

Information ska vara saklig, korrekt och anpassad till mottagaren. Obekräftade uppgifter ska inte presenteras som fakta. Personliga eller känsliga uppgifter ska endast delas när det är nödvändigt och lämpligt.

Första godkända budskapet ska innehålla:

  • Vad verksamheten känner till vid tidpunkten.
  • Vilken påverkan som är känd eller bedöms möjlig.
  • Vilka åtgärder som pågår.
  • När nästa uppdatering förväntas.
  • Vem som kan kontaktas för frågor.

7. Händelselogg och dokumentation

Dokumentationsansvarig ska föra en löpande händelselogg. Loggen ska minst innehålla datum och tid, händelse eller uppgift, källa, beslut, ansvarig person, vidtagen åtgärd samt resultat eller nästa steg.

Förvaringsplats för händelselogg och underlag:
______________________

Ansvarig för säkerhetskopiering av dokumentation:
______________________

Relevanta e-postmeddelanden, bilder, systemloggar, kundmeddelanden, kostnadsunderlag och andra handlingar ska sparas på ett säkert sätt.

8. Personuppgifter och informationssäkerhet

Om händelsen kan beröra personuppgifter ska ansvarig person snarast bedöma vilken information som kan ha påverkats, vilka personer som kan beröras och vilka skyddsåtgärder som behövs. Händelsen ska dokumenteras enligt verksamhetens rutiner för dataskydd och informationssäkerhet.

Ansvarig för bedömning av personuppgiftsincident:
______________________

Kontaktuppgift till dataskyddsansvarig eller extern rådgivare:
______________________

9. Återställning och avslut

Krisledaren beslutar när den akuta krisfasen kan avslutas. Innan avslut ska ansvariga funktioner bedöma återstående risker, behov av fortsatt kundinformation, åtgärder för återställning och eventuellt stöd till berörda personer.

Ansvarig för återställningsplan:
______________________

Datum för uppföljningsmöte:
______________________

Efter händelsen ska en utvärdering genomföras. Planen, kontaktuppgifter och rutiner ska uppdateras utifrån erfarenheterna.

10. Övning och revidering

Denna plan ska ses över regelbundet och efter större förändringar i verksamheten, efter övning eller efter en inträffad händelse.

Nästa planerade övning:
______________________

Nästa planerade revidering:
______________________

11. Godkännande

Ort och datum:
______________________

För företaget/verksamheten

Underskrift:
______________________

Namnförtydligande:
______________________

Befattning:
______________________

Ansvarig för krishanteringsplanen

Underskrift:
______________________

Namnförtydligande:
______________________

Befattning:
______________________

Klicka i dokumentet för att redigera. Ändringar sparas bara i din webbläsare.

Video: Krishanteringsplan mall för företag och åtgärder

Kommunikation under en kris

Snabb och saklig kommunikation minskar osäkerhet. Medarbetare, kunder, leverantörer och andra berörda behöver olika information, men budskapet måste vara samordnat. Bestäm därför vem som får uttala sig för företaget och vilka kanaler som används.

Intern kommunikation

Berörda medarbetare bör få veta vad som har hänt, hur det påverkar arbetet, vilka instruktioner som gäller och var uppdateringar publiceras. Respektera samtidigt integriteten för enskilda personer. Dela inte personliga uppgifter eller obekräftade uppgifter om skador, sjukdom eller misstankar.

Extern kommunikation

Förbered korta budskap för kunder och samarbetspartner. Ett första meddelande kan innehålla en bekräftelse på att företaget känner till situationen, vilken påverkan som är känd, vad företaget gör och när nästa uppdatering lämnas. Den som hanterar frågor ska ha tillgång till samma godkända faktaunderlag.

Vid personuppgiftsincidenter kan särskilda skyldigheter bli aktuella. Vägledning om dataskydd och incidenter finns hos Integritetsskyddsmyndigheten. Bedöm därför tidigt vilka uppgifter som kan ha berörts, om någon riskerar skada och om händelsen behöver dokumenteras eller anmälas.

Dokumentera händelsen och skydda underlag

En händelselogg är ett av de viktigaste verktygen i krishanteringen. Den hjälper krisgruppen att hålla ihop arbetet, skapar spårbarhet och gör det enklare att i efterhand förklara varför vissa åtgärder valdes. Loggen kan även bli viktig i kontakten med försäkringsbolag, kunder, leverantörer eller myndigheter.

Notera tidpunkt, källa, beslut, ansvarig, åtgärd och resultat. Spara relevanta e-postmeddelanden, bilder, systemloggar, fakturor och annan dokumentation på ett säkert sätt. Ändra inte i originalmaterial om det finns risk för att det senare behöver granskas.

Minimiinnehåll i händelselogg

  • Datum och klockslag för varje viktig uppgift eller åtgärd.
  • Vem som lämnade informationen och hur uppgiften kontrollerades.
  • Beslut, beslutsfattare och skälen bakom beslutet.
  • Vilka personer och externa aktörer som kontaktades.
  • Vilken information som kommunicerades och i vilken kanal.
  • Pågående frågor, risker och tidpunkt för nästa uppföljning.

Återställning och uppföljning efter krisen

När den akuta fasen är över börjar återställningen. Då behöver företaget bedöma vad som krävs för att verksamheten ska fungera normalt igen, vilka kunder som behöver uppdateras och vilka kostnader eller skador som ska hanteras. Återställningen kan omfatta allt från IT-system och lokaler till personalstöd, leveranser och ekonomi.

Håll ett uppföljningsmöte när de mest akuta frågorna har lösts. Gå igenom vad som fungerade, vad som fördröjde arbetet och vilka åtgärder som behöver införas. Uppdatera planen medan erfarenheterna är färska. En plan som aldrig övas eller revideras riskerar att bli inaktuell när den verkligen behövs.

Öva planen regelbundet

En enkel bordsövning räcker ofta långt. Välj ett scenario, till exempel ett systemavbrott eller en allvarlig incident i lokalen, och låt ansvariga gå igenom sina första steg. Kontrollera kontaktuppgifter, tillgång till dokument, reservvägar för kommunikation och mandat att fatta beslut. Dokumentera förbättringar direkt i krishanteringsplanen.

Så använder du mallen på sidan

Fyll först i företagets namn, kontaktuppgifter och de roller som ska ingå i krisorganisationen. Ange därefter era vanligaste riskscenarier, externa kontaktvägar och var viktiga dokument, nycklar, systemuppgifter och reservrutiner finns. Undvik att lägga in känsliga lösenord i planen; hänvisa i stället till en säker lösenordshanterare eller en skyddad förvaringsplats.

Mallen på denna sida kan redigeras direkt i webbläsaren. När innehållet är anpassat kan du skriva ut planen eller exportera den till PDF eller Word. Se till att berörda personer vet var den senaste versionen finns, både digitalt och vid behov i pappersform.

Vanliga frågor

Vilka företag behöver en krishanteringsplan?

Alla företag kan ha nytta av en krishanteringsplan, men omfattningen ska stå i proportion till verksamheten. Ett mindre företag kan komma långt med en kort, tydlig plan med kontaktlista, roller och rutiner för några prioriterade risker.

Vad är skillnaden mellan en krishanteringsplan och en kontinuitetsplan?

En krishanteringsplan fokuserar på ledning, beslut och kommunikation vid en allvarlig händelse. En kontinuitetsplan fokuserar mer på hur viktiga verksamhetsprocesser ska fortsätta eller återställas vid störningar. Dokumenten kompletterar ofta varandra.

Vem ska vara krisledare?

Krisledaren bör vara en person med mandat att prioritera resurser och fatta övergripande beslut. Utse alltid minst en ersättare, eftersom den ordinarie krisledaren kan vara frånvarande eller direkt berörd av händelsen.

Hur ofta ska planen ses över?

Se över den minst en gång per år och alltid efter större förändringar i verksamheten, exempelvis nya lokaler, nya IT-system, nya nyckelpersoner eller nya viktiga leverantörer. Uppdatera också planen efter övningar och verkliga incidenter.

Kan kontaktlistan ligga i samma dokument?

Ja, men håll den lätt att uppdatera och skydda den om den innehåller personliga telefonnummer. Det kan vara lämpligt att ha en kort kontaktlista i planen och en mer detaljerad, skyddad lista som förvaras separat.

Källor och referenser

  • Arbetsmiljöverket – information om systematiskt arbetsmiljöarbete och riskbedömning.
  • Integritetsskyddsmyndigheten – vägledning om personuppgiftsincidenter och dataskydd.
  • Myndigheten för samhällsskydd och beredskap – vägledning om krisberedskap och kontinuitet.
  • Dataskyddsförordningen (GDPR) – regler om behandling och skydd av personuppgifter.
Stefano Barcellos

Om författaren

Stefano Barcellos

Grundare och redaktör

Stefano Barcellos är grundare av Mall King och ansvarar för sajtens dokumentmallar och guider. Han arbetar med att göra vardagsdokument som kvitton och avtal enkla att förstå, fylla i och använda.

Visa profil

Läs vidare