Mall King
Affärsdokument

Riskmatris mall – identifiera och hantera risker

En riskmatris hjälper företag att kartlägga risker, bedöma sannolikhet och konsekvens samt prioritera rätt åtgärder. Här får du en praktisk guide till riskbedömning och en redigerbar riskmatris mall som kan exporteras till PDF eller Word.

Av Stefano Barcellos Publicerad 10 min läsning

Dela mallen

Facebook X LinkedIn WhatsApp E-post
Riskmatris mall – identifiera och hantera risker

En riskmatris är ett enkelt men kraftfullt verktyg för att få kontroll över osäkerheter i en verksamhet. Den hjälper dig att synliggöra vad som kan gå fel, hur sannolikt det är och vilka följder det kan få. Med en tydlig prioritering blir det lättare att välja åtgärder innan en risk utvecklas till ett problem.

Den här sidan innehåller en riskmatris mall för små företag, projekt, samarbeten och arbetsmiljöarbete. Mallen kan redigeras direkt i webbläsaren, skrivas ut och exporteras till PDF eller Word. Anpassa bedömningsnivåerna och åtgärderna efter just er verksamhet.

Vad är en riskmatris?

En riskmatris är en översikt där varje identifierad risk bedöms utifrån två huvudfaktorer: sannolikheten att händelsen inträffar och konsekvensen om den gör det. Bedömningen görs vanligen på en enkel skala, exempelvis från låg till hög eller från 1 till 5.

När sannolikhet och konsekvens kombineras får risken ett värde eller en prioritet. Höga risker ska normalt hanteras först, medan lägre risker kan bevakas eller accepteras om kostnaden för åtgärder inte står i rimlig proportion till nyttan.

Riskmatrisen är inte en engångshandling. Den fungerar bäst som ett levande riskregister som uppdateras när förutsättningar, ansvariga personer, leverantörer, arbetsmoment eller mål förändras.

När behöver företag använda en riskmatris?

Riskmatriser är användbara i nästan alla typer av verksamheter. Ett mindre företag kan använda samma grundmodell för ekonomiska, organisatoriska och praktiska risker, medan ett projektteam kan fokusera på tidplan, resurser, teknik och leveranser.

Vid systematiskt arbetsmiljöarbete ska arbetsgivaren undersöka arbetsförhållandena, bedöma risker och vid behov vidta åtgärder. Praktisk vägledning om arbetsmiljöarbete finns hos Arbetsmiljöverket. En riskmatris kan vara ett stöd för att dokumentera och prioritera det arbetet, men ersätter inte de rutiner eller bedömningar som krävs i den enskilda situationen.

Vanliga användningsområden

  • Arbetsmiljörisker, exempelvis belastning, fallrisk, hot, stress eller bristande introduktion.
  • Projektstyrning, till exempel förseningar, beroenden, otillräckliga resurser och otydliga krav.
  • Ekonomiska risker som sena kundbetalningar, kostnadsökningar och beroende av en enskild kund.
  • Informations- och IT-risker, såsom förlorade uppgifter, obehörig åtkomst eller driftstopp.
  • Leverantörs- och avtalsrisker, exempelvis uteblivna leveranser eller oklara ansvarsfördelningar.
  • Risker i nya samarbeten, förändringar i organisationen eller lansering av nya tjänster.

Så bedömer du sannolikhet och konsekvens

En användbar bedömning bygger på gemensamma och tydliga definitioner. Om en person tolkar ”hög sannolikhet” som varje vecka och en annan som en gång per år blir riskmatrisen svår att använda. Bestäm därför vad nivåerna betyder innan ni börjar bedöma riskerna.

En femgradig skala ger ofta lagom detaljnivå. Små verksamheter kan välja en tregradig skala för att hålla processen enkel. Det viktiga är inte exakt vilket tal ni använder, utan att bedömningen är konsekvent och att den kan förklaras i efterhand.

FaktorLågMedelHög
SannolikhetOsannolik eller sällsyntKan inträffa iblandFörväntas kunna inträffa
KonsekvensBegränsad påverkanMärkbar påverkan på verksamhetenAllvarlig påverkan på människor, ekonomi eller drift
PrioritetBevakaPlanera åtgärdÅtgärda skyndsamt

Riskvärdet räknas ofta fram genom att multiplicera sannolikhet med konsekvens. Om ni använder skalan 1–5 kan en risk med sannolikhet 4 och konsekvens 5 få värdet 20. Fastställ i förväg vilka värden som ska vara gröna, gula respektive röda i er modell. Det gör besluten tydligare och minskar risken att allting behandlas som lika viktigt.

Identifiera rätt risker

En bra riskanalys börjar med en konkret fråga: Vad kan hindra oss från att nå vårt mål, fullgöra vårt ansvar eller bedriva arbetet på ett säkert sätt? Beskriv riskerna som händelser och följder, inte bara som breda rubriker.

I stället för att skriva ”IT” kan du skriva ”Kunduppgifter blir otillgängliga vid driftstopp, vilket försenar fakturering och kundservice”. Det ger ett tydligare underlag för både bedömning och åtgärder.

Frågor som hjälper vid riskinventeringen

  • Vilka aktiviteter är vi mest beroende av för att kunna leverera?
  • Var finns det bara en ansvarig person eller en enda leverantör?
  • Vilka misstag har inträffat tidigare, eller varit nära att inträffa?
  • Vilka förändringar planeras de närmaste månaderna?
  • Vilka regler, avtal, kundkrav eller säkerhetskrav måste vi följa?
  • Vad kan påverka personal, kunder, ekonomi, information eller förtroende negativt?

Praktiskt tips: Börja med de fem till tio viktigaste riskerna. En kort riskmatris med tydliga ägare och åtgärder är mer användbar än en lång lista som ingen följer upp.

Från riskvärde till konkreta åtgärder

Efter bedömningen ska varje väsentlig risk få en plan. En åtgärd kan minska sannolikheten, mildra konsekvensen eller båda. Exempelvis kan en reservrutin minska följden av ett systemfel, medan utbildning och behörighetsstyrning kan minska risken att felet uppstår.

Varje åtgärd bör vara praktiskt möjlig, tidsatt och ha en utsedd ansvarig. Om det inte är tydligt vem som ska agera blir riskmatrisen lätt bara en lista över problem.

  1. Beskriv risken och den möjliga konsekvensen så konkret som möjligt.
  2. Bedöm sannolikhet och konsekvens enligt den skala ni har valt.
  3. Beräkna eller klassificera risknivån och jämför med era prioriteringsgränser.
  4. Bestäm om risken ska undvikas, minskas, överföras, bevakas eller accepteras.
  5. Skriv in åtgärd, ansvarig person och datum för uppföljning.
  6. Bedöm risken på nytt när åtgärden har genomförts.

Olika sätt att hantera en risk

Att undvika en risk innebär ofta att verksamheten ändrar eller avstår från en aktivitet. Att minska risken innebär förebyggande rutiner, kontroller, utbildning eller tekniska lösningar. Att överföra risk kan i vissa fall ske genom avtal eller försäkring, men ansvaret för att följa upp situationen försvinner inte automatiskt. Att acceptera en risk kan vara rimligt när den är låg och bevakas på ett genomtänkt sätt.

Dokumentmall

RISKMATRIS OCH ÅTGÄRDSPLAN

Verksamhet, projekt eller område
______________________

Dokumentets syfte
______________________

Datum för riskbedömning
______________________

Upprättad av
______________________

Deltagare i riskbedömningen
______________________

Datum för nästa uppföljning
______________________

1. Syfte och omfattning

Denna riskmatris används för att identifiera, bedöma, prioritera och följa upp risker inom angiven verksamhet, aktivitet eller projekt. Bedömningen omfattar de risker som kan påverka personer, arbetsmiljö, leveranser, ekonomi, information, kvalitet, laguppfyllelse, kundrelationer eller verksamhetens kontinuitet.

Avgränsning av riskbedömningen
______________________
______________________

Mål som riskbedömningen ska stödja
______________________
______________________

2. Bedömningsmodell

Varje risk bedöms utifrån sannolikhet och konsekvens. Riskvärdet räknas normalt fram genom att multiplicera sannolikhet med konsekvens. Bedömningen ska grunda sig på tillgänglig information, tidigare händelser, rådande förutsättningar och rimliga antaganden.

Sannolikhetsskala
1 = Mycket låg   2 = Låg   3 = Medel   4 = Hög   5 = Mycket hög

Konsekvensskala
1 = Försumbar   2 = Begränsad   3 = Måttlig   4 = Allvarlig   5 = Mycket allvarlig

Gränser för prioritering och hantering
______________________
______________________

Ska riskvärde beräknas genom sannolikhet × konsekvens?
Ja / Nej (stryk det som inte gäller)

3. Risk 1

Risknummer
______________________

Riskkategori
______________________

Beskrivning av riskhändelsen
______________________
______________________

Möjliga orsaker
______________________
______________________

Möjliga konsekvenser
______________________
______________________

Befintliga rutiner eller kontroller
______________________
______________________

Sannolikhet före åtgärd (1–5)
______________________

Konsekvens före åtgärd (1–5)
______________________

Riskvärde eller risknivå före åtgärd
______________________

Beslutad åtgärd
______________________
______________________

Åtgärdstyp
Undvika / Minska sannolikhet / Minska konsekvens / Överföra / Bevaka / Acceptera (stryk det som inte gäller)

Ansvarig för åtgärden
______________________

Datum då åtgärden ska vara klar
______________________

Status
Ej påbörjad / Pågår / Genomförd / Avslutad (stryk det som inte gäller)

Sannolikhet efter åtgärd (1–5)
______________________

Konsekvens efter åtgärd (1–5)
______________________

Återstående riskvärde eller risknivå
______________________

Datum för uppföljning
______________________

Kommentar vid uppföljning
______________________
______________________

4. Risk 2

Risknummer
______________________

Riskkategori
______________________

Beskrivning av riskhändelsen
______________________
______________________

Möjliga orsaker
______________________
______________________

Möjliga konsekvenser
______________________
______________________

Befintliga rutiner eller kontroller
______________________
______________________

Sannolikhet före åtgärd (1–5)
______________________

Konsekvens före åtgärd (1–5)
______________________

Riskvärde eller risknivå före åtgärd
______________________

Beslutad åtgärd
______________________
______________________

Åtgärdstyp
Undvika / Minska sannolikhet / Minska konsekvens / Överföra / Bevaka / Acceptera (stryk det som inte gäller)

Ansvarig för åtgärden
______________________

Datum då åtgärden ska vara klar
______________________

Status
Ej påbörjad / Pågår / Genomförd / Avslutad (stryk det som inte gäller)

Sannolikhet efter åtgärd (1–5)
______________________

Konsekvens efter åtgärd (1–5)
______________________

Återstående riskvärde eller risknivå
______________________

Datum för uppföljning
______________________

Kommentar vid uppföljning
______________________
______________________

5. Risk 3

Risknummer
______________________

Riskkategori
______________________

Beskrivning av riskhändelsen
______________________
______________________

Möjliga orsaker
______________________
______________________

Möjliga konsekvenser
______________________
______________________

Befintliga rutiner eller kontroller
______________________
______________________

Sannolikhet före åtgärd (1–5)
______________________

Konsekvens före åtgärd (1–5)
______________________

Riskvärde eller risknivå före åtgärd
______________________

Beslutad åtgärd
______________________
______________________

Åtgärdstyp
Undvika / Minska sannolikhet / Minska konsekvens / Överföra / Bevaka / Acceptera (stryk det som inte gäller)

Ansvarig för åtgärden
______________________

Datum då åtgärden ska vara klar
______________________

Status
Ej påbörjad / Pågår / Genomförd / Avslutad (stryk det som inte gäller)

Sannolikhet efter åtgärd (1–5)
______________________

Konsekvens efter åtgärd (1–5)
______________________

Återstående riskvärde eller risknivå
______________________

Datum för uppföljning
______________________

Kommentar vid uppföljning
______________________
______________________

6. Samlad bedömning och beslut

Risker som ska hanteras skyndsamt
______________________
______________________

Resurser eller beslut som behövs
______________________
______________________

Ansvarig för samordning och uppföljning
______________________

Godkänns riskmatrisen som underlag för fortsatt arbete?
Ja / Nej (stryk det som inte gäller)

7. Underskrifter

Ort och datum
______________________


____________________________________
Ansvarig beslutsfattare
Namnförtydligande: ______________________


____________________________________
Ansvarig för riskbedömningen
Namnförtydligande: ______________________


____________________________________
Deltagare eller skyddsrepresentant, om tillämpligt
Namnförtydligande: ______________________

Klicka i dokumentet för att redigera. Ändringar sparas bara i din webbläsare.

Video: Riskmatris mall – identifiera och hantera risker

Ansvar, uppföljning och dokumentation

Riskhantering fungerar bäst när ansvar delas upp tydligt. Den som är ansvarig för en åtgärd ska kunna påverka den och ha tillräckligt mandat. En chef, projektledare eller företagsledning behöver samtidigt säkerställa att uppföljning sker och att högprioriterade frågor får resurser.

Dokumentera datum för bedömning, vilka som deltagit och vilka antaganden som har gjorts. Det underlättar när ni senare ska förstå varför en åtgärd valdes eller varför en risk har ändrats. För företag som hanterar personuppgifter är det även viktigt att beakta integritetsrisker och skydda uppgifterna på rätt sätt. Information från Integritetsskyddsmyndigheten kan vara relevant när risker rör behandling av personuppgifter.

Följ upp vid rätt tillfällen

Bestäm redan i mallen när nästa uppföljning ska ske. En återkommande genomgång kan göras inför budgetarbete, projektmöten, arbetsmiljöronder eller ledningsmöten. Gör dessutom en ny bedömning när något väsentligt ändras, exempelvis vid incidenter, nya system, nya lokaler, personalförändringar eller förändrade kundkrav.

Vanliga misstag med riskmatriser

Ett vanligt misstag är att fylla i risker utan att ange någon åtgärd eller ansvarig. Ett annat är att sätta höga riskvärden på allt. Då försvinner prioriteringen, och det blir svårt att veta var insatser behövs först.

Undvik också att se riskvärdet som en absolut sanning. Bedömningar bygger på information och antaganden som kan ändras. En låg sannolikhet kan ändå kräva handling om konsekvensen är mycket allvarlig. På samma sätt kan en ofta förekommande men liten störning vara värd att åtgärda om den sammantaget tar mycket tid eller skadar kundupplevelsen.

Anpassa riskmatrisen till verksamheten

Den redigerbara mallen på denna sida är avsedd som en flexibel grund. Du kan lägga till kolumner för exempelvis riskkategori, befintliga kontroller, kostnad, beslutsstatus eller återstående risk efter genomförd åtgärd. För större organisationer kan det vara relevant att även ange rapporteringsväg och beslutsfattare.

För en enkel intern bedömning räcker det ofta med riskbeskrivning, sannolikhet, konsekvens, riskvärde, åtgärd, ansvarig och uppföljningsdatum. Anpassa språket så att alla som använder dokumentet förstår vad varje fält betyder.

Exempel på en tydlig riskformulering

En otydlig formulering är: ”Leverantörsproblem”. En tydligare formulering är: ”Huvudleverantören kan inte leverera material enligt tidplan, vilket kan försena kundprojekt och ge ökade kostnader.” Åtgärden kan då vara att identifiera en alternativ leverantör, ange beställningsrutiner och utse en ansvarig inköpare.

Vanliga frågor

Vad är skillnaden mellan en riskanalys och en riskmatris?

Riskanalysen är hela processen där risker identifieras, bedöms och hanteras. Riskmatrisen är ett verktyg inom processen som gör det lättare att jämföra och prioritera riskerna utifrån sannolikhet och konsekvens.

Hur ofta ska en riskmatris uppdateras?

Uppdatera den återkommande enligt en bestämd rutin och alltid när förutsättningarna förändras väsentligt. Det kan exempelvis vara efter en incident, inför ett nytt projekt eller när nya arbetsmetoder införs.

Vilken skala ska användas i en riskmatris?

En skala med tre eller fem nivåer fungerar ofta bra. Tre nivåer är enkel och snabb, medan fem nivåer ger mer nyanserade bedömningar. Välj den modell som deltagarna kan använda konsekvent.

Vem ska fylla i riskmatrisen?

Den bör fyllas i av personer som känner till arbetet eller projektet. Ta gärna in flera perspektiv, exempelvis från ansvarig chef, medarbetare, projektledare och berörda specialister. En person bör ha ansvar för att dokumentet hålls uppdaterat.

Kan en riskmatris användas för arbetsmiljörisker?

Ja, en riskmatris kan vara ett praktiskt stöd för att identifiera och prioritera arbetsmiljörisker. Den ska dock användas tillsammans med de rutiner och bedömningar som behövs för ett systematiskt arbetsmiljöarbete.

Källor och referenser

  • Arbetsmiljölagen (1977:1160).
  • Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete.
  • Arbetsmiljöverket – vägledning om riskbedömning och systematiskt arbetsmiljöarbete.
  • Integritetsskyddsmyndigheten – vägledning om skydd av personuppgifter.
Stefano Barcellos

Om författaren

Stefano Barcellos

Grundare och redaktör

Stefano Barcellos är grundare av Mall King och ansvarar för sajtens dokumentmallar och guider. Han arbetar med att göra vardagsdokument som kvitton och avtal enkla att förstå, fylla i och använda.

Visa profil

Läs vidare