Mall King
Juridiska dokument

Register över behandlingar mall enligt GDPR

Ett register över behandlingar ger verksamheten överblick över vilka personuppgifter som hanteras, varför och hur länge. Här får du en praktisk GDPR-mall med vägledning för företag, föreningar och andra personuppgiftsansvariga.

Av Stefano Barcellos Publicerad 11 min läsning

Dela mallen

Facebook X LinkedIn WhatsApp E-post
Register över behandlingar mall enligt GDPR

Ett register över behandlingar, ofta kallat behandlingsregister eller registerförteckning, är ett internt dokument som beskriver hur en verksamhet behandlar personuppgifter. Det hjälper dig att få kontroll över uppgifter om exempelvis kunder, anställda, leverantörer, medlemmar och webbplatsbesökare.

Den här sidan innehåller en praktisk mall för register över behandlingar enligt GDPR. Mallen kan redigeras direkt i webbläsaren, skrivas ut och exporteras till PDF eller Word. Den passar särskilt små företag, föreningar och andra verksamheter som behöver dokumentera sina behandlingar på ett överskådligt sätt.

Vad är ett register över behandlingar?

Ett register över behandlingar är en sammanställning av verksamhetens personuppgiftsbehandlingar. Med behandling menas i princip varje åtgärd som görs med personuppgifter: att samla in, registrera, lagra, läsa, ändra, lämna ut, säkerhetskopiera eller radera uppgifter.

Registret ska inte blandas ihop med ett kundregister eller ett personalregister. Det är i stället en dokumentation om själva hanteringen. En rad i registret kan exempelvis avse kundadministration, lönehantering, rekrytering, marknadsföring, bokning eller hantering av kontaktformulär på en webbplats.

För varje behandling ska det gå att förstå vilka uppgifter som används, vilka personer uppgifterna avser, varför behandlingen sker, vem som kan få tillgång till uppgifterna, hur länge de sparas och hur de skyddas. Ett välskött register gör det lättare att svara på frågor från registrerade personer och att visa att verksamheten arbetar systematiskt med dataskydd.

När behöver verksamheten föra ett behandlingsregister?

GDPR innehåller regler om register över behandlingar. Kravet träffar som huvudregel organisationer med minst 250 anställda. Även mindre verksamheter kan behöva föra register, bland annat när behandlingen inte är tillfällig, kan innebära risk för enskildas rättigheter och friheter eller omfattar känsliga personuppgifter eller uppgifter om lagöverträdelser.

I praktiken är ett register en klok arbetsmetod även för en liten verksamhet. Kunduppgifter, anställdas uppgifter, fakturaunderlag och uppgifter från återkommande bokningar behandlas normalt löpande och inte bara vid enstaka tillfällen. Därför är det vanligt att små verksamheter väljer att dokumentera sina behandlingar.

Det är den personuppgiftsansvariga som ansvarar för att registret finns och hålls aktuellt. Det är oftast företaget, föreningen eller myndigheten som bestämmer ändamålet med behandlingen och hur den ska utföras. Mer vägledning om dataskydd finns hos Integritetsskyddsmyndigheten.

Skillnaden mellan personuppgiftsansvarig och personuppgiftsbiträde

Innan du fyller i mallen behöver du avgöra vilken roll verksamheten har. Rollen påverkar vilken information som ska dokumenteras och vilket ansvar som finns.

Personuppgiftsansvarig

Den personuppgiftsansvariga bestämmer varför och med vilka medel personuppgifter behandlas. Ett företag som hanterar sina kunders namn och adresser för att genomföra försäljning är normalt personuppgiftsansvarigt för den behandlingen.

Personuppgiftsbiträde

Ett personuppgiftsbiträde behandlar personuppgifter för någon annans räkning och enligt dennes instruktioner. Exempel kan vara en redovisningsbyrå, en molntjänstleverantör eller en IT-leverantör. Biträdet behöver också föra register, men dess register ska bland annat identifiera de personuppgiftsansvariga som biträdet arbetar för och beskriva kategorierna av behandlingar.

  • Är ni personuppgiftsansvariga? Dokumentera varje egen behandling och de biträden ni använder.
  • Är ni personuppgiftsbiträden? Dokumentera behandlingen per kund eller kategori av ansvariga och era säkerhetsåtgärder.
  • Har ni båda rollerna? Håll isär behandlingarna så att ansvarsfördelningen är tydlig.

Vilka uppgifter ska finnas i registret?

Registret ska vara skriftligt, även om det får hållas elektroniskt. En enkel tabell eller ett dokument kan vara tillräckligt, förutsatt att uppgifterna är tydliga, aktuella och möjliga att lämna till tillsynsmyndigheten vid behov.

UppgiftVad som ska beskrivasExempelKontrollfråga
Behandling och ändamålVad behandlingen gäller och varför den behövsKundadministration för att hantera beställningarÄr ändamålet konkret?
Registrerade och uppgifterVilka personer och uppgiftstyper som omfattasKunder; namn, kontaktuppgifter och orderuppgifterÄr bara nödvändiga uppgifter med?
Rättslig grundVilken grund behandlingen vilar påAvtal eller rättslig förpliktelsePassar grunden för ändamålet?
Mottagare och överföringVem som får uppgifter och om överföring sker utanför EU/EESBetaltjänst, fraktbolag och redovisningsbyråFinns personuppgiftsbiträden?
Gallring och skyddBevarandetid och tekniska eller organisatoriska skyddRadering enligt rutin; behörighetsstyrning och backupÄr tiden och skyddet dokumenterade?

För den personuppgiftsansvariga omfattar GDPR:s dokumentationskrav normalt kontaktuppgifter till ansvarig och eventuellt dataskyddsombud, ändamål, kategorier av registrerade och personuppgifter, mottagare, överföringar till tredjeland, planerade gallringsfrister samt en allmän beskrivning av säkerhetsåtgärder. Rättslig grund är inte alltid en uttrycklig punkt i själva artikel 30-registret, men är mycket användbar att ta med för att underlätta den interna kontrollen.

Så fyller du i mallen steg för steg

Börja inte med att försöka beskriva hela verksamheten i en enda rad. Dela i stället upp arbetet i tydliga och återkommande processer. En behandling kan vara kundhantering, en annan löneadministration och en tredje rekrytering.

  1. Lista verksamhetens arbetsflöden där personuppgifter förekommer.
  2. Bestäm om varje arbetsflöde är en egen behandling eller bör samlas med en närliggande behandling.
  3. Formulera ett specifikt ändamål för varje behandling.
  4. Notera vilka kategorier av personer och personuppgifter som behövs.
  5. Identifiera rättslig grund, mottagare, biträden, lagringstid och skyddsåtgärder.
  6. Kontrollera om uppgifter överförs utanför EU/EES, exempelvis genom en digital tjänst.
  7. Besluta vem som ansvarar för uppdatering och när registret ska granskas.

Skriv så att en kollega med grundläggande kunskap om verksamheten kan förstå dokumentet. Formuleringen ”administration” är ofta för vag. ”Hantering av beställningar, leverans och betalning” förklarar betydligt bättre vad behandlingen omfattar.

Praktiskt tips: Utgå från de system ni faktiskt använder. Gå igenom e-post, ekonomisystem, CRM, bokningssystem, molnlagring, webbformulär och personalmappar. Då missar ni mer sällan en återkommande behandling eller ett externt biträde.

Dokumentmall

REGISTER ÖVER BEHANDLINGAR AV PERSONUPPGIFTER

Dokumentet avser: Personuppgiftsansvarigs register över behandlingar enligt dataskyddsförordningen (GDPR).

Instruktion: Fyll i en post för varje behandling av personuppgifter. Med behandling avses exempelvis insamling, registrering, lagring, användning, utlämnande, ändring eller radering av personuppgifter. Anpassa innehållet till verksamhetens faktiska rutiner och håll registret uppdaterat.

1. Uppgifter om den personuppgiftsansvariga

Organisationens namn:
______________________

Organisationsnummer:
______________________

Postadress:
______________________

Kontaktperson för dataskyddsfrågor:
______________________

E-postadress och telefonnummer:
______________________

Har organisationen utsett dataskyddsombud?
Ja / Nej (stryk det som inte gäller)

Dataskyddsombudets namn och kontaktuppgifter, om tillämpligt:
______________________

2. Behandlingens identitet

Namn på behandlingen:
______________________

Intern referens eller versionsnummer:
______________________

Ansvarig funktion eller person för behandlingen:
______________________

Datum då posten skapades:
______________________

Datum för senaste översyn:
______________________

3. Ändamål med behandlingen

Beskriv varför personuppgifterna behandlas och vilket konkret verksamhetsbehov behandlingen ska tillgodose:
______________________
______________________
______________________

Beskriv om behandlingen används för flera ändamål:
______________________
______________________

4. Rättslig grund

Vilken rättslig grund tillämpas för behandlingen?
Avtal / Rättslig förpliktelse / Berättigat intresse / Samtycke / Allmänt intresse eller myndighetsutövning / Annan grund (stryk det som inte gäller)

Motivera den valda rättsliga grunden:
______________________
______________________
______________________

Om berättigat intresse används, beskriv intresset och bedömningen av den registrerades intressen:
______________________
______________________

Om samtycke används, beskriv hur samtycke inhämtas, dokumenteras och återkallas:
______________________
______________________

5. Kategorier av registrerade personer

Vilka personer berörs av behandlingen?
Kunder / Potentiella kunder / Anställda / Arbetssökande / Leverantörers kontaktpersoner / Medlemmar / Besökare / Minderåriga / Annat (stryk det som inte gäller)

Förtydligande:
______________________
______________________

6. Kategorier av personuppgifter

Vilka typer av personuppgifter behandlas?
Namn / Personnummer / Kontaktuppgifter / Kundnummer / Betalningsuppgifter / Orderuppgifter / Anställningsuppgifter / Bilder / IP-adress eller andra tekniska uppgifter / Annat (stryk det som inte gäller)

Förtydligande och beskrivning av uppgiftskategorier:
______________________
______________________
______________________

Förekommer känsliga personuppgifter?
Ja / Nej (stryk det som inte gäller)

Om ja, ange kategori och särskild grund för behandlingen:
______________________
______________________

Förekommer uppgifter om lagöverträdelser?
Ja / Nej (stryk det som inte gäller)

Om ja, beskriv hanteringen och varför uppgifterna får behandlas:
______________________
______________________

7. Källa och insamling

Varifrån samlas personuppgifterna in?
Direkt från den registrerade / Från arbetsgivare / Från offentlig källa / Från leverantör eller samarbetspartner / Annat (stryk det som inte gäller)

Beskriv insamlingsmetod och vid vilken tidpunkt uppgifterna samlas in:
______________________
______________________

8. Mottagare och personuppgiftsbiträden

Kategorier av mottagare som personuppgifter lämnas ut till:
______________________
______________________

Personuppgiftsbiträden eller leverantörer som behandlar uppgifter för organisationens räkning:
______________________
______________________

Finns personuppgiftsbiträdesavtal där det behövs?
Ja / Nej / Ej tillämpligt (stryk det som inte gäller)

Förvaringstjänster, system eller andra viktiga leverantörer:
______________________
______________________

9. Överföring utanför EU/EES

Överförs personuppgifter till land utanför EU/EES eller till internationell organisation?
Ja / Nej (stryk det som inte gäller)

Om ja, ange mottagarland, mottagare och skyddsåtgärd för överföringen:
______________________
______________________
______________________

10. Lagringstid och gallring

Hur länge lagras personuppgifterna?
______________________

Vilken händelse eller tidsfrist styr gallringen?
______________________
______________________

Beskriv hur gallring eller anonymisering genomförs:
______________________
______________________

11. Tekniska och organisatoriska säkerhetsåtgärder

Beskriv relevanta skyddsåtgärder:
Behörighetsstyrning / Personliga användarkonton / Flerfaktorsautentisering / Kryptering / Säkerhetskopiering / Loggning / Utbildning / Gallringsrutin / Incidentrutin / Annat (stryk det som inte gäller)

Närmare beskrivning av säkerhetsåtgärderna:
______________________
______________________
______________________

Vilka har behörighet att behandla uppgifterna?
______________________

12. Riskbedömning och övriga åtgärder

Har behandlingen bedömts kunna medföra hög risk för de registrerades rättigheter och friheter?
Ja / Nej (stryk det som inte gäller)

Har konsekvensbedömning avseende dataskydd genomförts?
Ja / Nej / Ej tillämpligt (stryk det som inte gäller)

Beskriv identifierade risker, beslutade åtgärder och eventuella särskilda rutiner:
______________________
______________________
______________________

13. Granskning och fastställande

Posten har granskats av:
______________________

Funktion eller roll:
______________________

Ort och datum:
______________________

Underskrift:
______________________

Namnförtydligande:
______________________

Nästa planerade översyn:
______________________

Klicka i dokumentet för att redigera. Ändringar sparas bara i din webbläsare.

Exempel på vanliga behandlingar

Vilka behandlingar som ska registreras varierar mellan verksamheter. Följande exempel kan fungera som startpunkt, men kopiera inte innehållet utan att anpassa det till ert faktiska arbetssätt.

  • Kund- och orderhantering: kontaktuppgifter, orderhistorik, leveransuppgifter och betalningsunderlag.
  • Fakturering och bokföring: kontaktuppgifter, fakturauppgifter och betalningsinformation.
  • Personaladministration: anställningsuppgifter, kontaktuppgifter, frånvarouppgifter och löneunderlag.
  • Rekrytering: uppgifter i ansökningshandlingar, referenser och anteckningar från intervjuer.
  • Marknadsföring: kontaktuppgifter, samtycken, kommunikationshistorik och inställningar för utskick.
  • Webbplats och kontaktformulär: namn, e-postadress, meddelanden och i vissa fall tekniska uppgifter.

Hantera särskilt känsliga personuppgifter med extra omsorg. Dit hör bland annat uppgifter om hälsa, fackligt medlemskap, religiös övertygelse och biometriska uppgifter som används för unik identifiering. Om sådana uppgifter förekommer behöver ni bedöma vilken särskild grund som krävs och om behandlingen innebär hög risk som kan kräva ytterligare åtgärder.

Rättslig grund, lagringstid och gallring

Varje behandling behöver ha en rättslig grund. Vanliga grunder är att behandlingen behövs för att fullgöra ett avtal, för att följa en rättslig förpliktelse, för berättigat intresse, med samtycke eller för att utföra en uppgift av allmänt intresse. Vilken grund som är relevant beror på den konkreta behandlingen.

Undvik att skriva en rättslig grund utan att koppla den till ändamålet. För ett kundavtal kan behandlingen vara nödvändig för att leverera en vara eller tjänst. Bokföringsunderlag kan behöva sparas för att följa regler som gäller för verksamheten. Marknadsföring kan i vissa situationer bygga på berättigat intresse eller samtycke, men bedömningen beror på kanal, relation och typ av uppgifter.

En gallringsfrist bör vara så konkret som möjligt. Om en exakt tidsperiod inte kan anges kan du beskriva en tydlig händelse, exempelvis ”raderas när rekryteringen är avslutad, om inte uppgifterna behöver sparas för att hantera ett anspråk”. Uppgifter ska inte sparas enbart för att de kan vara användbara i framtiden.

Regelverket finns i dataskyddsförordningen. Den som vill läsa lagstiftning och förarbeten kan söka vidare hos Sveriges riksdag.

Säkerhetsåtgärder och personuppgiftsbiträden

Registret behöver innehålla en allmän beskrivning av tekniska och organisatoriska säkerhetsåtgärder. Beskrivningen ska vara tillräckligt informativ utan att avslöja känsliga säkerhetsdetaljer. Anpassa den efter vilken typ av uppgifter ni hanterar och vilka risker som finns.

Exempel på skyddsåtgärder

  • Personliga användarkonton och behörigheter utifrån arbetsuppgift.
  • Starka lösenord, flerfaktorsautentisering där det är lämpligt och säkra enheter.
  • Rutiner för säkerhetskopiering, uppdateringar och hantering av incidenter.
  • Utbildning eller instruktioner för medarbetare som behandlar personuppgifter.
  • Gallringsrutiner och begränsad åtkomst till arkiv och mappar.

Om externa leverantörer behandlar uppgifter för er räkning behöver ni också kontrollera om de är personuppgiftsbiträden. Då krävs normalt ett personuppgiftsbiträdesavtal som reglerar behandlingen. Skriv in leverantören eller mottagarkategorin i registret och se till att beskrivningen stämmer med avtalet och den tekniska lösning som faktiskt används.

Håll registret levande

Ett behandlingsregister är inte ett engångsdokument. Det ska uppdateras när ni börjar använda ett nytt system, erbjuder en ny tjänst, samlar in nya uppgifter, byter leverantör, ändrar lagringstid eller förändrar arbetssättet.

En enkel rutin kan vara att utse en ansvarig person och granska registret regelbundet, exempelvis i samband med verksamhetsplanering eller när nya digitala tjänster införs. Spara gärna datum för senaste granskning och notera vem som har uppdaterat respektive post. På så sätt blir det lättare att visa att dokumentationen följer verksamheten över tid.

Kom ihåg att registret är en del av dataskyddsarbetet, inte hela arbetet. Ni behöver även ge information till de registrerade, hantera begäran om registerutdrag, ha rutiner för personuppgiftsincidenter och se till att personuppgifter bara används på ett tillåtet sätt.

Vanliga frågor

Måste ett litet företag ha ett register över behandlingar?

Mindre verksamheter kan omfattas av kravet när behandlingen är återkommande, kan innebära risker eller omfattar särskilda kategorier av personuppgifter eller uppgifter om lagöverträdelser. Även när kravet är osäkert är ett register ofta ett praktiskt sätt att skapa kontroll och dokumentera arbetet.

Är ett register över behandlingar offentligt?

Nej, det är normalt ett internt dokument. Det ska dock kunna visas upp för tillsynsmyndigheten om den begär det. Hantera dokumentet omsorgsfullt eftersom det kan innehålla information om verksamhetens system och säkerhetsrutiner.

Ska varje kund finnas med i behandlingsregistret?

Nej. Registret ska normalt beskriva kategorier av registrerade, till exempel kunder, och kategorier av uppgifter, till exempel kontakt- och orderuppgifter. Det är inte en förteckning över varje enskild individ.

Behöver rättslig grund stå i registret?

Rättslig grund är bra att dokumentera tillsammans med varje behandling. Den hjälper verksamheten att kontrollera varför behandlingen är tillåten och ger en tydlig koppling mellan ändamål och hantering.

Hur ofta ska registret uppdateras?

Uppdatera det när en behandling förändras eller tillkommer. Genomför dessutom återkommande kontroller så att uppgifter om system, biträden, lagringstider och säkerhetsåtgärder inte blir inaktuella.

Kan mallen användas av en förening?

Ja. En förening kan använda mallen och anpassa den till exempelvis medlemsadministration, aktiviteter, utskick, bidragsansökningar och personal eller ideella funktionärer. Föreningen behöver bedöma sina egna ändamål och behandlingsrutiner.

Källor och referenser

  • Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679, dataskyddsförordningen, särskilt artikel 30.
  • Integritetsskyddsmyndigheten, vägledning om register över behandlingar.
  • Integritetsskyddsmyndigheten, vägledning om personuppgiftsansvariga och personuppgiftsbiträden.
  • Dataskyddslagen (2018:218).
Stefano Barcellos

Om författaren

Stefano Barcellos

Grundare och redaktör

Stefano Barcellos är grundare av Mall King och ansvarar för sajtens dokumentmallar och guider. Han arbetar med att göra vardagsdokument som kvitton och avtal enkla att förstå, fylla i och använda.

Visa profil

Läs vidare