Jordbruksarrendeavtal mall – gratis arrendeavtal

Ett jordbruksarrendeavtal används när en markägare upplåter jord till någon annan för jordbruk mot ersättning. Ett skriftligt avtal gör det enklare att visa vad ni faktiskt har kommit överens om – både vid vardagliga frågor om brukandet och om en tvist skulle uppstå.

Jordbruksarrende omfattas av särskilda regler i jordabalken. Därför bör avtalet vara konkret om vilken mark som ingår, hur länge upplåtelsen gäller, hur avgiften ska betalas och vad arrendatorn får göra på området. Mallen på denna sida kan redigeras direkt i webbläsaren och exporteras till PDF eller Word när den är klar.

Vad är ett jordbruksarrende?

Jordbruksarrende innebär i huvudsak att jord upplåts till en arrendator för jordbruk mot ersättning. Upplåtelsen kan avse exempelvis åkermark, betesmark eller annan jordbruksmark. Det är markens användning och avtalets innehåll som avgör vilken arrendeform som är aktuell, inte vad parterna väljer att kalla handlingen.

Det finns olika former av jordbruksarrende. Två vanliga former är gårdsarrende och sidoarrende. Gårdsarrende innebär normalt att arrendatorn också får använda en bostad på fastigheten. Sidoarrende avser typiskt mark utan bostad. Reglerna om avtalstid, besittningsskydd och uppsägning kan skilja sig mellan formerna.

Om upplåtelsen gäller annan verksamhet än jordbruk kan ett annat avtal vara mer passande, till exempel lokalarrende, anläggningsarrende, hyra eller ett nyttjanderättsavtal. Bedöm därför alltid användningen innan ni använder en mall.

När behöver du ett skriftligt avtal?

För jordbruksarrende finns krav på skriftlighet. Avtalet ska normalt ange vilka parterna är, vilken fastighet eller vilket område som upplåts, arrendetiden och arrendeavgiften. Ett otydligt avtal kan skapa osäkerhet om både omfattningen av upplåtelsen och parternas skyldigheter.

Ett skriftligt avtal är särskilt viktigt när marken har flera skiften, när det finns byggnader eller anläggningar på området, när ersättningen varierar över tid eller när markägaren och arrendatorn har olika uppfattning om skötsel och investeringar.

• Använd avtalet när mark upplåts för odling, bete eller annan jordbruksdrift.
• Beskriv marken så att den går att identifiera utan tvekan.
• Bestäm när avgiften ska betalas och hur en ändring av avgiften ska hanteras.
• Skriv in vad som gäller för underhåll, diken, stängsel och byggnader.
• Reglera om arrendatorn får överlåta avtalet eller upplåta marken vidare.

Parter, fastighet och upplåtet område

Börja med korrekta uppgifter om jordägaren och arrendatorn. För privatpersoner bör namn, personnummer, adress och kontaktuppgifter anges. Om en part är ett företag bör företagsnamn, organisationsnummer och behörig företrädare framgå.

Identifiera sedan fastigheten med fastighetsbeteckning och kommun. Om endast en del av fastigheten upplåts måste området beskrivas mer noggrant. Ange gärna skiften, areal, gränser och vilka kartbilagor som hör till avtalet. En karta som undertecknas eller tydligt anges som bilaga minskar risken för missförstånd.

Arrendetid och uppsägning

Arrendetiden ska anges tydligt med start- och slutdatum. Undvik formuleringar som bara säger att upplåtelsen gäller ”tills vidare” utan att samtidigt förklara hur och när avtalet kan sägas upp. För jordbruksarrende finns tvingande regler om bland annat uppsägning i jordabalken, och reglerna kan bero på vilken typ av jordbruksarrende det är.

Skriv därför alltid in den uppsägningstid som ni ska tillämpa och hur uppsägningen ska lämnas. En uppsägning bör vara skriftlig och kunna bevisas, exempelvis genom rekommenderat brev, personlig överlämning med kvittens eller annan dokumenterad metod.

Information om rättsprocesser och arrendetvister finns hos Sveriges Domstolar. Om ni är osäkra på om reglerna om besittningsskydd, förlängning eller uppsägning gäller i ert fall bör ni ta juridisk rådgivning innan avtalet skrivs under.

Bestämd tid eller löpande avtal

Ett avtal på bestämd tid anger en tydlig slutdag. Ett löpande avtal fortsätter tills det sägs upp enligt avtalet och tillämpliga regler. Vilken modell som passar beror bland annat på arrendatorns behov av planeringssäkerhet, investeringar i marken och jordägarens framtida planer.

Praktiskt tips: Koppla alltid uppsägningstid och sista uppsägningsdag till ett tydligt datum. Skriv också vem uppsägningen ska skickas till och vilken adress som ska användas.

Arrendeavgift, betalning och kostnader

Arrendeavgiften kan bestämmas som ett fast belopp, per hektar eller genom en annan tydligt angiven beräkningsmodell. Ange beloppet i kronor, vad beloppet avser, förfallodag och vilket konto eller betalningssätt som ska användas. Om avgiften ska ändras under avtalstiden måste ändringsmodellen vara tydlig.

Det är även klokt att reglera vilka kostnader som ingår. Exempelvis kan parterna behöva ta ställning till kostnader för stängsel, vatten, el, vägar, dikesunderhåll, försäkring och eventuella myndighetsavgifter. Om någon del av marken inte kan brukas som planerat bör avtalet beskriva hur parterna ska hantera det.

Moms och redovisning

Momsfrågan kan bero på upplåtelsens innehåll och parternas verksamhet. Skriv inte automatiskt att moms ska läggas på om ni inte har utrett saken. Vid osäkerhet bör ni kontrollera aktuell vägledning hos Skatteverket eller ta hjälp av redovisningskunnig rådgivare.

Skötsel av marken och miljöhänsyn

Avtalet bör beskriva hur marken ska skötas. Arrendatorn kan exempelvis åta sig att bruka marken fackmässigt, hålla den fri från avfall, följa regler om växtskydd och ta hänsyn till miljö, vatten och naturvärden. Jordägaren kan samtidigt behöva ansvara för sådant som ligger utanför arrendatorns faktiska rådighet.

Var specifik där det är betydelsefullt. Om det finns betesmark kan ni skriva om stängsel, betestryck och tillsyn. Om det finns diken och dränering kan ni ange vem som ska rensa, bekosta och samråda inför åtgärder. Finns skyddade områden, stödvillkor eller andra begränsningar bör dessa tas upp i en bilaga eller i en särskild klausul.

• Marken ska användas för den jordbruksverksamhet som avtalet anger.
• Arrendatorn ska snarast informera jordägaren om skador, intrång eller större fel.
• Inga större markåtgärder bör utföras utan jordägarens skriftliga godkännande.
• Avfall, farliga ämnen och främmande föremål får inte lämnas kvar på marken.
• Vid avtalets slut ska marken återlämnas enligt avtalade villkor.

Byggnader, anläggningar och investeringar

Om arrendet omfattar ekonomibyggnader, förråd, vägar, bevattningsanläggningar, stängsel eller annan utrustning ska det framgå vad som ingår. Upprätta gärna en inventarieförteckning och dokumentera skick med foton som bilaga. Det hjälper parterna att skilja mellan tidigare brister och skador som uppkommer under arrendetiden.

En arrendator bör inte bygga nytt, göra större markarbeten eller installera fasta anläggningar utan skriftligt tillstånd. Om en investering tillåts bör avtalet reglera vem som äger den, vem som ansvarar för underhåll och vad som ska ske när arrendet upphör. Detta är ofta en av de viktigaste delarna i längre avtal.

Överlåtelse, underarrende och ändrad användning

En jordägare vill ofta veta vem som faktiskt brukar marken. Skriv därför om arrendatorn får överlåta avtalet, ta in en ny brukare eller upplåta marken vidare. Om tillstånd krävs bör det vara skriftligt och lämnas i förväg.

Ange också att marken inte får användas för annan verksamhet än den avtalade utan jordägarens godkännande. Exempelvis kan upplag, evenemang, parkering, energiutvinning eller annan kommersiell verksamhet kräva ett separat avtal och särskilda tillstånd.

Så fyller ni i jordbruksarrendeavtalet

Läs igenom avtalet tillsammans innan ni skriver under. Kontrollera att alla hänvisningar till bilagor stämmer och att båda parter får ett signerat exemplar. Följ denna arbetsgång:

1. Fastställ om upplåtelsen verkligen är ett jordbruksarrende och vilken form som passar.
2. Samla korrekta uppgifter om parterna och fastigheten.
3. Markera det upplåtna området på en karta och lägg till kartan som bilaga.
4. Bestäm arrendetid, avgift, förfallodag och hur uppsägning ska ske.
5. Förtydliga ansvar för skötsel, byggnader, stängsel, diken och investeringar.
6. Gå igenom eventuella särskilda villkor och underteckna i två exemplar.

Vanliga frågor

Måste ett jordbruksarrendeavtal vara skriftligt?

Ja, jordbruksarrende ska dokumenteras skriftligt. Avtalet behöver bland annat göra klart vilka parterna är, vilken mark som upplåts, hur länge upplåtelsen gäller och vilken avgift som ska betalas.

Kan jag arrendera bara en del av en fastighet?

Ja, det är vanligt. Då är det särskilt viktigt att beskriva området noggrant med skiften, areal, gränser och helst en kartbilaga.

Får arrendatorn bygga på marken?

Inte utan att frågan hanteras i avtalet och jordägaren har gett sitt godkännande. Större åtgärder bör alltid godkännas skriftligt och regleras med ansvar för kostnad, underhåll och återställning.

Vad händer när arrendetiden löper ut?

Det beror på avtalets villkor och vilka regler som gäller för arrendeformen. Avtalet bör ange hur uppsägning ska ske, och parterna bör agera i god tid före avtalstidens slut.

Kan arrendeavgiften ändras under avtalstiden?

Det kan den, men grunden för ändringen bör vara tydligt avtalad. Skriv exempelvis när en ändring kan ske, hur beloppet beräknas och när den nya avgiften ska börja gälla.

Källor och referenser

• Jordabalken (1970:994), regler om arrende.
• Sveriges riksdag, jordabalken och lagtext.
• Sveriges Domstolar, information om arrendenämnder och arrendetvister.
• Skatteverket, vägledning om moms och beskattning i näringsverksamhet.