Markhyresavtal mall – gratis avtal för markhyra

En skriftlig överenskommelse om markhyra minskar risken för missförstånd när en markägare låter någon annan använda ett markområde mot betalning. Det kan gälla exempelvis uppställning, odling, tillfällig lagring, parkering eller en mindre verksamhet. Vad avtalet ska kallas är mindre viktigt än att innehållet tydligt beskriver den faktiska upplåtelsen.

Den här sidan hjälper dig att skapa ett genomarbetat avtal. Mallen på sidan kan redigeras direkt i webbläsaren, skrivas ut och exporteras till PDF eller Word. För mer komplicerade upplåtelser, särskilt när byggnader, jordbruk eller lång tid är aktuellt, bör parterna ta reda på vilken avtalsform som gäller innan undertecknande.

Vad är ett markhyresavtal?

Med markhyresavtal menas här ett avtal där en ägare eller annan behörig upplåtare ger en nyttjare rätt att använda ett visst markområde mot ersättning. Avtalet bör ange vem som får använda marken, vilket område som avses, hur området får användas, vad ersättningen är och när upplåtelsen upphör.

Ordet markhyra används ofta i vardagligt språk, men en upplåtelse av mark kan juridiskt vara en form av arrende eller en annan nyttjanderätt. Bedömningen utgår från avtalets verkliga innehåll. Om en jordägare upplåter jord till någon annan för nyttjande mot ersättning kan reglerna om arrende bli relevanta. För vissa typer av arrenden finns särskilda formkrav och skyddsregler som inte enkelt kan avtalas bort.

Det är därför klokt att inte enbart skriva en allmän rubrik. Beskriv i stället upplåtelsen konkret: markens läge, användningen, eventuell byggnad eller anläggning och ersättningen.

När passar mallen och när krävs särskild bedömning?

Mallen passar bäst när två parter vill dokumentera en tydlig och avgränsad upplåtelse av mark. Den kan fungera som utgångspunkt för en enkel nyttjanderätt, men måste anpassas efter förhållandena på platsen.

Vanliga situationer

• Uppställning av fordon, båtar, maskiner eller containrar.
• Parkering på ett angivet markområde.
• Tillfällig förvaring som inte strider mot tillstånd, detaljplan eller miljöregler.
• Odling eller annan begränsad användning av ett särskilt område.
• Användning av mark för verksamhet, när ansvar och tillstånd är tydligt reglerade.

Situationer som bör utredas extra noga

En mer detaljerad bedömning behövs när nyttjaren ska uppföra eller använda en byggnad, när upplåtelsen gäller jordbruk, när bostad kan bli aktuellt, när marken ska användas kommersiellt eller när parterna vill avtala för lång tid. Då kan särskilda regler om arrende, tillstånd, besittningsskydd, uppsägning och formkrav aktualiseras.

Du kan läsa lagtext och aktuella bestämmelser via Riksdagens lag- och dokumentdatabas. Vid en tvist kan frågor om nyttjanderätt och avtal prövas av domstol; information om domstolarnas verksamhet finns hos Sveriges Domstolar.

Uppgifter som avtalet måste göra tydliga

Ett användbart avtal ska kunna förstås av någon som inte deltog när det skrevs. Skriv därför ut uppgifter i stället för att förlita er på muntliga löften, sms eller minnesbilder. Följande delar bör finnas med.

Beskriv markområdet med precision

Fastighetsbeteckningen identifierar fastigheten, men räcker sällan ensam om bara en del av fastigheten ska användas. Bifoga därför gärna en enkel karta eller skiss. Markera området, infart, eventuella uppställningsplatser, gränser, byggnader, stängsel och platser som inte får användas.

Om markområdet ändras under avtalstiden bör parterna dokumentera ändringen skriftligt. En uppdaterad bilaga med datum och båda parters godkännande är ofta enklare än att försöka tolka en muntlig överenskommelse i efterhand.

Praktiskt råd: Låt båda parter gå igenom området tillsammans före tillträdet. Ta daterade bilder och skriv ner befintliga skador, utrustning och särskilda förhållanden. Det ger ett tydligare underlag både under avtalstiden och vid återlämning.

Bestäm användning, skötsel och tillstånd

Avtalet bör tala om exakt vad nyttjaren får göra. Formuleringen ”marken får användas fritt” är sällan lämplig. Ange i stället exempelvis att marken endast får användas för uppställning av angivna fordon, för odling utan permanenta anläggningar eller för den verksamhet som parterna kommit överens om.

Bestäm även vem som ansvarar för skötsel. Det kan handla om gräsklippning, snöröjning, städning, avfall, ogräs, lås, stängsel och återställning. Om nyttjaren ska få sätta upp skyltar, bodar, eldragning, stängsel eller andra anläggningar bör det stå att markägarens skriftliga godkännande krävs i förväg.

Tillstånd och myndighetskrav

Ett avtal mellan parterna ersätter inte offentligrättsliga krav. Nyttjaren behöver själv kontrollera om den planerade användningen kräver bygglov, marklov, miljöanmälan, tillstånd enligt annan lagstiftning eller godkännande från en samfällighet. Avtalet bör tydligt ange vem som ansvarar för att söka och betala sådana tillstånd.

• Kontrollera vad detaljplan, områdesskydd eller andra lokala regler tillåter.
• Undersök om verksamheten kan påverka mark, vatten, buller eller trafik.
• Reglera om el, vatten, avlopp eller avfall ska finnas och vem som ansvarar.
• Förbjud användning som är olaglig, störande eller kan skada marken.
• Skriv att nyttjaren ska följa myndighetsbeslut som gäller verksamheten.

Hyra, betalning och kostnader

Skriv hyran som ett konkret belopp och ange om den ska betalas i förskott eller efterskott, exempelvis månadsvis, kvartalsvis eller årsvis. Ange sista betalningsdag och hur betalning ska ske. Om hyran ska kunna ändras behöver ni skriva hur förändringen beräknas och när den får ske. Undvik otydliga formuleringar som att hyran ska vara ”skälig” utan närmare förklaring.

Det är också viktigt att skilja hyran från andra kostnader. Om nyttjaren ska stå för el, vatten, avfallshantering, försäkring, snöröjning, skatter, avgifter eller återställning ska det framgå. Momsfrågan kan bero på upplåtelsens utformning och parternas verksamhet. Vid osäkerhet bör parterna kontrollera sin situation innan belopp och fakturering bestäms.

Avtalstid, uppsägning och återlämning

Välj om avtalet ska gälla under en bestämd tid eller tills vidare. Ett avtal med bestämd sluttid bör ange om det automatiskt upphör vid slutdagen eller om det kan förlängas. Ett avtal som gäller tills vidare bör ha en tydlig uppsägningstid och beskriva hur uppsägningen ska lämnas, till exempel skriftligt via brev eller e-post.

För vissa upplåtelser kan lagregler påverka hur uppsägning går till, vilken tid som gäller och om en part har särskilt skydd. Var särskilt försiktig med generella uppsägningsvillkor om upplåtelsen i praktiken är ett arrende. Spara alltid uppsägningen och bevis på när den skickades eller togs emot.

Återställning när avtalet upphör

Avtalet bör ange att nyttjaren vid avtalets slut ska ta bort sina saker och anläggningar, städa området och återställa marken i avtalat skick. Om något får lämnas kvar ska det anges uttryckligen. Bestäm också hur parterna ska genomföra en avflyttningsbesiktning och inom vilken tid eventuella skador ska påtalas.

Ansvar, försäkring och skador

Markägaren och nyttjaren bör förstå vem som bär ansvaret för olika risker. Nyttjaren ansvarar normalt för sin egen verksamhet, sina besökare, sin egendom och skador som orsakas genom användningen. Markägaren bör samtidigt inte lova mer än vad denne kan kontrollera, exempelvis markens bärighet, tillgång till el eller att området alltid är fritt från vatten, snö eller andra hinder.

Be gärna nyttjaren att ha relevant ansvarsförsäkring, särskilt vid verksamhet eller uppställning av värdefull egendom. Om försäkring är ett krav i avtalet ska det stå vilken typ av försäkring som avses och att bevis kan begäras. Undvik att skriva ansvarsfriskrivningar som är så breda att de blir svåra att förstå eller kan vara ogiltiga i den aktuella situationen.

Så fyller ni i markhyresavtalet

Gå igenom mallen tillsammans och kontrollera fakta innan ni skriver under. Om markägaren inte är ensam lagfaren ägare eller saknar rätt att företräda fastigheten bör behörigheten först klarläggas. Detsamma gäller när ett företag, dödsbo eller en förening är part.

1. Fyll i parternas fullständiga uppgifter och kontrollera vem som får teckna avtalet.
2. Identifiera fastigheten och beskriv det upplåtna området i en bilaga eller på karta.
3. Ange det tillåtna ändamålet och vilka åtgärder som kräver skriftligt godkännande.
4. Bestäm hyra, betalningsintervall, kostnadsansvar och eventuella villkor för ändring.
5. Välj startdag, slutdag eller uppsägningsregler samt hur återlämning ska ske.
6. Läs igenom villkoren, signera i två exemplar och spara ett original var.

Det redigerbara dokumentet på denna sida gör det enkelt att anpassa varje punkt innan signering. När ni är klara kan ni skriva ut avtalet eller exportera det till PDF eller Word för arkivering och delning.

Vanliga frågor

Är markhyra och arrende samma sak?

Inte alltid i vardagligt språk, men en upplåtelse av mark mot ersättning kan juridiskt bedömas som arrende beroende på innehållet. Avtalets namn avgör inte ensamt. Undersök därför vilken typ av upplåtelse ni faktiskt avtalar om.

Måste ett avtal om markhyra vara skriftligt?

En skriftlig handling är alltid starkt rekommenderad eftersom den visar vad parterna har kommit överens om. För vissa former av markupplåtelse kan skriftlig form vara särskilt viktig eller krävas. Använd därför ett tydligt, undertecknat avtal.

Kan markägaren höja hyran när som helst?

Nej, hyran bör följa det som står i avtalet. Om parterna vill kunna ändra ersättningen behöver de skriva en tydlig modell för när och hur en ändring sker. Utan en sådan överenskommelse bör ändring normalt ske genom en ny överenskommelse.

Får nyttjaren bygga en bod eller sätta upp ett stängsel?

Endast om markägaren har godkänt det enligt avtalet eller separat skriftligen. Åtgärden kan också kräva myndighetstillstånd. Skriv alltid vem som äger anläggningen och vem som ska ta bort den när avtalet upphör.

Vad händer om nyttjaren inte betalar?

Avtalet bör ange vad som gäller vid försenad betalning, exempelvis påminnelse och dröjsmålsränta enligt överenskommelse eller lag. Vid allvarliga avtalsbrott kan andra åtgärder bli aktuella, men vilken rätt som finns beror på avtalstypen och omständigheterna.

Behöver avtalet bevittnas?

Bevittning är vanligtvis inte nödvändig för att parterna ska kunna visa sin överenskommelse, men det kan underlätta bevisningen. Viktigast är att rätt personer undertecknar, att datum anges och att båda parter får ett exemplar.

Källor och referenser

• Jordabalken (1970:994), särskilt regler om nyttjanderätt och arrende.
• Avtalslagen (1915:218), allmänna regler om avtal.
• Riksdagen – Sveriges lagar och författningar.
• Lantmäteriet – information om fastigheter, fastighetsgränser och fastighetsbeteckningar.
• Boverket och berörd kommun – vägledning om planering, lov och markanvändning.