Uppstallningsavtal mall – gratis avtal för hästplats

När en häst står uppstallad i någon annans stall finns det många praktiska frågor att reda ut. Vad ingår i stallplatsen, vem ansvarar för fodring och utsläpp, när ska avgiften betalas och vad händer om hästen skadar anläggningen? Ett skriftligt uppstallningsavtal minskar risken för missförstånd och gör det enklare att hantera en situation om parterna blir oense.

Den här sidan innehåller en uppstallningsavtal mall för relationen mellan stallägare och hästägare i Sverige. Mallen kan redigeras direkt i webbläsaren, skrivas ut och exporteras till PDF eller Word. Anpassa alltid innehållet efter den aktuella stallplatsen, den service som faktiskt erbjuds och hästens behov innan avtalet skrivs under.

Vad är ett uppstallningsavtal?

Ett uppstallningsavtal är ett avtal där en stallägare upplåter en plats för en häst och där parterna bestämmer villkoren för uppstallningen. Avtalet innehåller ofta både en upplåtelse av box, spilta eller lösdriftsplats och olika tjänster, exempelvis fodring, in- och utsläpp, täckesbyten, mockning eller tillsyn.

Avtalets innehåll styr i första hand vad parterna har kommit överens om. Därför är det klokt att beskriva tjänsterna konkret i stället för att endast skriva att ”helservice” eller ”normalt stallarbete” ingår. En sådan formulering kan tolkas olika av stallägaren och hästägaren.

Om upplägget främst innebär hyra av en bestämd plats med begränsad service kan det finnas inslag som liknar ett hyresförhållande. Om stallägaren dessutom sköter hästen regelbundet är tjänstedelen viktig. Vid osäkerhet om vilka regler som gäller i en särskild situation kan det vara lämpligt att läsa lagtext via Riksdagens webbplats eller ta individuell juridisk rådgivning.

När bör ni använda ett skriftligt avtal?

Ett muntligt avtal kan vara bindande, men är ofta svårt att bevisa när minnesbilderna skiljer sig åt. Ett undertecknat dokument är särskilt värdefullt när uppstallningen ska pågå under längre tid, när månadsavgiften är hög eller när stallägaren utför omfattande skötsel.

Situationer där skriftlighet är extra viktig

• Hästägaren köper till tjänster utöver själva stallplatsen.
• Flera personer har rätt att företräda hästägaren eller använda hästen.
• Hästen har särskilda behov, exempelvis medicinering, anpassat foder eller begränsad hagvistelse.
• Stallet har särskilda ordningsregler för ridbana, ridhus, hagar eller gemensamma utrymmen.
• Parterna vill avtala om deposition, förskottsbetalning eller bindningstid.
• Det finns en risk för att hästen kan orsaka skada på anläggning, annan häst eller person.

Ett bra avtal ersätter inte den löpande dialogen, men ger er en gemensam utgångspunkt. Låt båda parter läsa igenom den färdiga texten i lugn och ro och behåll var sitt exemplar efter signering.

Parter, häst och stallplats ska identifieras tydligt

Börja med korrekta kontaktuppgifter för stallägaren och hästägaren. Om stallverksamheten drivs i bolagsform bör företagsnamn och organisationsnummer anges. Om avtalet tecknas med en privatperson räcker normalt namn, personnummer eller födelsedatum, adress, telefonnummer och e-postadress, men samla bara in uppgifter som behövs för avtalet.

Beskriv därefter hästen på ett sätt som minskar risken för förväxling. Namn, chipnummer eller UELN/passuppgifter, ras, kön och födelseår är vanliga uppgifter. Ange också vilken plats som upplåts: exempelvis boxnummer, lösdriftsgrupp eller annan tydligt beskriven stallplats.

Bestäm vad som ingår i stallplatsen

Den vanligaste tvisten kring uppstallning gäller inte själva boxen utan vad stallavgiften omfattar. Skriv därför ut vilka resurser och tjänster som ingår. Om något är beroende av tillgång, säsong eller väder bör det också framgå.

Exempel på sådant som kan ingå

• Box, lösdriftsplats, hage och tillgång till sadelkammare.
• Grovfoder, strö, vatten och plats för foderförvaring.
• In- och utsläpp på bestämda dagar och tider.
• Fodring, täckesbyte, täckeskontroll och enkel daglig tillsyn.
• Mockning, påfyllning av vatten och hantering av fodringar.
• Användning av ridbana, ridhus, spolspilta, tvättplats eller andra anläggningsdelar.

Var tydlig med mängder och begränsningar om det behövs. Det kan exempelvis stå om en viss mängd grovfoder ingår, om kraftfoder tillhandahålls av hästägaren och om extra service debiteras separat. Ange även vem som ansvarar för inköp av hovslagare, veterinär, vaccinationer, avmaskning och andra hästspecifika kostnader.

Avgift, betalning och extra kostnader

Avtalet bör ange stallavgiften inklusive eller exklusive eventuell moms, om sådan är relevant för verksamheten, samt när betalning ska ske. Många väljer förskottsbetalning per månad, men parterna kan komma överens om en annan ordning. Skriv också hur betalning ska göras och vilket meddelande eller referens som ska användas.

Om stallägaren vill kunna ta ut ersättning för extra tjänster måste det framgå vad tjänsterna är och hur priset beräknas. Det kan gälla exempelvis extra fodringar, medicinering, hantering vid veterinärbesök, byte av hage, transporthjälp eller skötsel när hästägaren inte fullgör ett arbetspass.

En deposition kan användas för att säkra vissa kostnader, men villkoren behöver vara konkreta. Skriv beloppet, när det betalas, vad det får användas till och när återbetalning ska ske. Undvik öppna formuleringar som ger en part rätt att behålla depositionen utan att ange grunden för det.

Praktiskt tips: Gör en enkel bilaga eller lista över stallrutiner och pris för vanliga extratjänster. Då kan ni uppdatera vardagsdetaljer utan att behöva skriva om hela huvudavtalet varje gång.

Skötsel, tillsyn och hästens särskilda behov

Fördelningen av skötsel ska vara realistisk och möjlig att följa även vid sjukdom, semester och helger. Om hästägaren har egna pass bör avtalet eller en bilaga ange vilka dagar, tider och arbetsuppgifter som gäller. Bestäm också hur byte av pass går till och vem som ska kontaktas om en uppgift inte kan utföras.

Stallägaren bör få den information som krävs för en säker vardag, exempelvis hästens temperament, invanda rutiner, utfodringsanvisningar, allergier, skador och andra särskilda behov. Hästägaren ansvarar normalt för att uppgifterna är korrekta och uppdaterade.

Akuta situationer och veterinärvård

Ta ställning till vad stallägaren får göra om hästen blir sjuk, skadad eller rymmer och hästägaren inte kan nås. Det är vanligt att hästägaren ger stallägaren rätt att kontakta veterinär eller annan nödvändig hjälp vid akuta lägen. Ange samtidigt vem som står för kostnaden och vilka telefonnummer som ska användas i första hand.

Det är också klokt att skriva hur smittorisk hanteras. Hästägaren bör informera om misstänkt eller konstaterad smitta och följa stallets rutiner för isolering, rörelser och kontakt med andra hästar. Stallägaren bör informera berörda uppstallare om regler och förändringar som påverkar hästhållningen.

Ansvar, försäkring och skador

Hästar och stallmiljö innebär risker. Ett avtal kan inte ersätta försäkring eller ta bort ansvar som följer av tvingande regler, men det kan tydliggöra parternas ansvarsfördelning. Hästägaren bör normalt ha en gällande försäkring för hästen och ansvarar för hästens egna kostnader, om inte något annat uttryckligen avtalas.

Beskriv hur skada på box, stängsel, inventarier eller annan egendom ska rapporteras och hanteras. Det är lämpligt att den som upptäcker en skada meddelar den andra parten så snart som möjligt. Om hästen orsakar skada bör omständigheterna dokumenteras med datum, bilder och en kort beskrivning innan parterna diskuterar ersättningen.

Stallägaren kan även behöva se över skydd för sin verksamhet och anläggning. För generell information om att driva företag och hantera avtal kan företagare använda Verksamt. Vilken försäkring som behövs beror på verksamhetens upplägg, egendom och tjänster.

Ordningsregler och användning av anläggningen

Många stall har regler som inte ryms i själva avtalet. Det kan handla om säkerhet, öppettider, hjälmtvång för minderåriga, parkering, hundar, rökning, ridning på anläggningen och hantering av gödsel. Hänvisa gärna till en skriftlig regelbilaga och låt hästägaren bekräfta att den har tagit del av den.

Reglerna bör vara tydliga, sakliga och möjliga att följa. Om stallägaren vill ändra regler under avtalstiden är det bra att informera i förväg och tydligt ange från vilket datum ändringen gäller. Väsentliga ändringar av tjänster eller kostnader bör inte bara meddelas muntligt.

Uppsägning och avslut av uppstallningen

Ange om avtalet gäller tills vidare eller under en bestämd tid. För tillsvidareavtal behöver ni skriva vilken uppsägningstid som gäller och hur uppsägningen ska lämnas, till exempel skriftligt via e-post eller sms. Vid en bestämd avtalstid bör ni ange om avtalet upphör automatiskt eller om det övergår till ett tillsvidareavtal.

Reglera också vad som gäller om någon part allvarligt inte följer avtalet. Det kan exempelvis gälla upprepade sena betalningar, allvarliga säkerhetsbrister, vanvård, grova överträdelser av stallregler eller situationer där fortsatt uppstallning inte är säker. Undvik att använda långtgående formuleringar om omedelbar uppsägning utan att beskriva vilka omständigheter som ska ligga till grund för den.

1. Kontrollera att parternas kontaktuppgifter och hästens uppgifter stämmer.
2. Specificera stallplats, tjänster, avgift och eventuella tillägg.
3. Beskriv skötselansvar, särskilda behov och kontaktvägar vid akuta händelser.
4. Läs igenom ordningsregler och lägg dem som bilaga om de ska vara en del av överenskommelsen.
5. Bestäm uppsägningstid och hur ett avslut ska meddelas.
6. Skriv under i två exemplar eller spara var sin signerad digital kopia.

Så använder du uppstallningsavtal mallen

Fyll först i grunduppgifterna och välj bara de villkor som passar er överenskommelse. Stryk alternativ som inte gäller och komplettera med konkreta uppgifter i de tomma fälten. Om ni har muntliga löften om exempelvis fri tillgång till vissa anläggningar, bestämda skötselpass eller särskilt foder bör de skrivas in i avtalet eller i en bilaga.

Mallen på denna sida kan redigeras direkt i webbläsaren. När innehållet är klart kan du skriva ut dokumentet eller exportera det till PDF eller Word. Läs alltid igenom den slutliga versionen tillsammans innan signering, särskilt avsnitten om betalning, skötsel, ansvar och uppsägning.

Vanliga frågor

Måste ett uppstallningsavtal vara skriftligt?

Nej, avtal kan i många fall ingås muntligt. Ett skriftligt avtal är ändå starkt rekommenderat eftersom det gör villkoren lättare att bevisa och följa upp.

Vem ansvarar för veterinärkostnader?

Normalt ansvarar hästägaren för kostnader som rör den egna hästen. Avtalet bör ändå ange vem som får kontakta veterinär vid en akut situation och hur hästägaren ska nås.

Kan stallägaren höja stallavgiften?

Det beror på vad parterna har avtalat. Skriv gärna hur och när en avgiftsändring får meddelas, särskilt om avtalet löper tills vidare.

Vad ska hända om hästägaren missar ett skötselpass?

Avtala om kontaktväg, om hästägaren kan ordna ersättare och om stallägaren får utföra uppgiften mot en angiven extra ersättning. Det minskar risken för konflikt i vardagen.

Behöver hästen vara försäkrad?

Det är lämpligt att kräva eller åtminstone rekommendera en gällande hästförsäkring. Ange i avtalet vem som ansvarar för försäkringen och för att lämna korrekta uppgifter till försäkringsbolaget.

Källor och referenser

• Avtalslagen – regler om avtal och rättshandlingar på förmögenhetsrättens område.
• Köplagen – vägledning om avtalsrättsliga principer i dispositiva förhållanden.
• Jordabalken – regler som kan bli relevanta vid upplåtelse av utrymme och nyttjanderätt.
• Riksdagen – Sveriges lagar och författningar.
• Verksamt – myndighetsgemensam information för företagare.