Avbetalningsavtal mall – gratis avtal för skulder

Ett avbetalningsavtal är ett skriftligt avtal om hur en redan befintlig skuld ska betalas. Det passar när gäldenären, alltså den som är skyldig pengar, inte kan betala hela beloppet på en gång och borgenären, den som ska få betalt, accepterar delbetalningar över tid. Ett tydligt avtal minskar risken för olika minnesbilder om belopp, förfallodagar och vad som händer vid en sen betalning.

Med mallen på den här sidan kan du skriva ett avbetalningsavtal mellan privatpersoner, mellan företag eller mellan en privatperson och ett företag. Dokumentet kan redigeras direkt i webbläsaren, skrivas ut och exporteras till PDF eller Word. Anpassa alltid villkoren efter den aktuella skulden innan parterna skriver under.

Vad är ett avbetalningsavtal?

Ett avbetalningsavtal är en betalningsplan som kopplas till en skuld. Avtalet bekräftar normalt hur stor skulden är vid tidpunkten för överenskommelsen och anger hur betalning ska ske, exempelvis med ett fast månadsbelopp under ett bestämt antal månader.

Avtalet kan användas för många olika situationer: ett privat lån som ska betalas tillbaka, en obetald faktura, ersättning efter en skada, en skuld mellan delägare eller en kundfordran som parterna vill lösa utan att hela summan betalas direkt. Det är viktigt att avtalet beskriver den bakomliggande skulden tillräckligt väl, så att det framgår vad betalningsplanen avser.

Ett avbetalningsavtal är inte samma sak som ett köp på avbetalning. Vid ett avbetalningsköp gäller ofta särskilda konsumentregler om en näringsidkare säljer en vara eller tjänst med kredit. Denna mall är främst avsedd för en överenskommelse om att reglera en skuld genom flera betalningar.

När är en skriftlig betalningsplan särskilt viktig?

Muntliga överenskommelser kan i många fall vara giltiga, men de är ofta svåra att bevisa om parterna senare är oense. Ett skriftligt avtal gör det lättare att se exakt vad som avtalats och kan ge ett bättre underlag om betalningen uteblir.

• När skulden är större än ett mindre vardagsbelopp.
• När betalningen ska delas upp över flera månader.
• När ränta, avgifter eller säkerhet ska gälla.
• När det redan har uppstått en tvist eller försenad betalning.
• När en privat relation kan påverkas av oklarheter kring pengar.
• När ett företag vill dokumentera en uppgörelse med en kund eller leverantör.

Var särskilt tydlig om avtalet ersätter en tidigare överenskommelse eller bara kompletterar den. Om parterna vill att den nya betalningsplanen ska vara den enda regleringen av skulden bör det stå uttryckligen.

Uppgifter som bör finnas i avtalet

En fungerande betalningsplan ska vara enkel att följa. Det räcker inte att skriva att skulden ska ”betalas av så snart som möjligt”. Ange belopp, datum och betalningssätt på ett sätt som går att kontrollera i efterhand.

För privatpersoner är personnummer ofta praktiskt för säker identifiering, men personuppgifter ska hanteras varsamt. Företag bör ange fullständigt företagsnamn, organisationsnummer och vem som har rätt att företräda företaget.

Så bestämmer ni en realistisk avbetalningsplan

En betalningsplan fungerar bara om den går att hålla. Borgenären vill normalt få betalt snabbt, men en alltför hög månadskostnad kan leda till att planen faller redan efter första eller andra betalningen. Gör därför en konkret avstämning av betalningsförmågan och välj tydliga datum.

1. Fastställ det totala skuldbeloppet på dagen då avtalet skrivs.
2. Bestäm om ränta ska tillkomma under avbetalningstiden och hur den ska beräknas.
3. Räkna fram antal delbetalningar och beloppet för varje betalning.
4. Bestäm första och sista förfallodag samt vilket betalningssätt som ska användas.
5. Skriv vad som gäller vid försenad eller utebliven betalning.
6. Kontrollera att båda parter förstått planen och underteckna i två exemplar.

Om delbeloppen inte är lika stora bör varje betalning och förfallodag anges var för sig. Det är också klokt att ange vilket konto eller referensnummer som ska användas. Gäldenären bör spara betalningsunderlag, och borgenären bör bekräfta mottagna betalningar om parterna inte har ett system där betalningen syns tydligt.

Praktiskt tips: Skriv alltid in att en betalning anses gjord först när pengarna har kommit in på borgenärens konto. Då minskar risken för oenighet om en betalning som har initierats men inte nått mottagaren före förfallodagen.

Ränta, dröjsmålsränta och avgifter

Parterna kan avtala om ränta på skulden. Om ränta ska tas ut behöver avtalet ange räntesatsen och om den beräknas på den återstående kapitalskulden. Det är lämpligt att också skriva om räntan ska betalas löpande tillsammans med varje delbetalning eller först i slutet.

Dröjsmålsränta är ränta som kan tas ut när betalning sker för sent. En tydlig klausul bör ange från vilken dag räntan räknas och vilken räntesats som gäller. Om du är osäker på vilka regler som gäller för ränta i just din situation kan du läsa lagtext och aktuell information via Riksdagens lagar och dokument.

Var försiktig med extra påminnelseavgifter, administrationsavgifter och andra kostnader. Skriv inte in avgifter utan att först kontrollera att de kan tas ut i den aktuella relationen. För konsumentförhållanden kan särskilda regler begränsa vad ett företag får kräva av konsumenten.

Om ni väljer räntefri avbetalning

Räntefri avbetalning bör uttryckligen anges. Skriv exempelvis att ingen avtalad ränta tas ut så länge betalningsplanen följs. Om dröjsmålsränta ändå ska kunna tas ut vid sen betalning behöver det också stå tydligt.

Vad händer om en delbetalning inte kommer i tid?

En av de viktigaste delarna i avtalet är följden av dröjsmål. Utan en tydlig regel kan det bli osäkert om borgenären bara kan kräva den förfallna delbetalningen eller om hela den återstående skulden ska förfalla på en gång.

Parterna kan avtala om att borgenären, efter en utebliven betalning, får säga upp betalningsplanen och kräva resterande skuld. En sådan klausul bör vara rimlig och tydligt formulerad. Det är ofta klokt att ge gäldenären en kort skriftlig rättelsemöjlighet innan hela skulden krävs. Ange hur meddelandet ska skickas, exempelvis till en angiven e-postadress eller postadress.

• Ange när en betalning räknas som försenad.
• Ange om borgenären först ska skicka en påminnelse eller ett krav.
• Beskriv om hela återstående beloppet kan förfalla vid väsentligt dröjsmål.
• Ange om dröjsmålsränta ska tas ut och hur den räknas.
• Förtydliga att kostnader för indrivning endast kan krävas i den mån de är tillåtna.

Om en skuld inte betalas kan borgenären i vissa fall ansöka om betalningsföreläggande. Kronofogden beskriver processen och vilka uppgifter som normalt behövs på Kronofogdens webbplats. Ett avtal och dokumentation om uteblivna betalningar kan då vara viktiga underlag.

Bevisning, underskrifter och betalningskvitton

Låt båda parter skriva under avtalet och datera sina underskrifter. Varje part bör få ett identiskt exemplar. Vittnen är normalt inte ett generellt krav för ett avbetalningsavtal, men kan i vissa situationer stärka bevisvärdet. Vittnen ska då förstå att de bevittnar underskriften, inte nödvändigtvis att de ansvarar för innehållet.

Digital signering kan fungera om det går att visa vem som godkänt handlingen och vilket innehåll som signerades. Spara alltid den färdiga versionen, signeringsunderlag och eventuell e-postkorrespondens. Ändra inte i ett redan undertecknat avtal utan att båda parter skriftligen godkänner ändringen.

Håll ordning på betalningarna

Gäldenären bör skriva ett tydligt meddelande vid varje överföring, till exempel ”delbetalning enligt avtal [datum]”. Borgenären bör räkna av betalningarna enligt den ordning som avtalats. När allt är betalt är det bra att borgenären skriftligen bekräftar att skulden är slutreglerad.

Skillnaden mellan avbetalningsavtal och skuldebrev

Ett skuldebrev används för att dokumentera att en skuld finns. Ett avbetalningsavtal fokuserar på hur skulden ska betalas. Samma dokument kan innehålla båda delarna: en bekräftelse av skulden och en detaljerad plan för delbetalning.

Om det redan finns ett undertecknat skuldebrev kan avbetalningsavtalet hänvisa till det. Skriv då datum och gärna en kort identifiering av den tidigare handlingen. Var tydlig med om den tidigare skulden fortfarande gäller i övrigt eller om betalningsplanen ersätter tidigare villkor.

Så använder du mallen på sidan

Börja med att fylla i parternas uppgifter och beskriv vad skulden avser. Ange därefter totalskuld, betalningsplan, konto för betalning och regler för dröjsmål. Läs igenom avtalet tillsammans innan ni signerar.

Mallen på denna sida kan redigeras direkt i webbläsaren. När uppgifterna är ifyllda kan du skriva ut dokumentet eller exportera det till PDF eller Word. Spara gärna en digital kopia med ett tydligt filnamn, exempelvis ”Avbetalningsavtal_namn_datum”.

Vanliga frågor

Måste ett avbetalningsavtal vara skriftligt?

Det är inte alltid ett formkrav, men ett skriftligt avtal är starkt rekommenderat. Det ger båda parter ett tydligt underlag för belopp, datum och övriga villkor.

Kan privatpersoner använda ett avbetalningsavtal?

Ja. Mallen kan användas mellan två privatpersoner, exempelvis när ett lån eller en annan privat skuld ska delas upp i flera betalningar.

Kan hela skulden krävas direkt om en betalning missas?

Det beror på vad parterna har avtalat och om villkoret är tydligt formulerat. Skriv därför uttryckligen om betalningsplanen kan sägas upp vid utebliven betalning och om gäldenären först ska få möjlighet att rätta dröjsmålet.

Ska ränta alltid tas ut?

Nej. Parterna kan komma överens om räntefri avbetalning. Om ränta eller dröjsmålsränta ska gälla bör räntesats och beräkningssätt anges i avtalet.

Vad gör jag när skulden är helt betald?

Borgenären bör lämna en skriftlig bekräftelse på att skulden är slutreglerad. Båda parter bör spara avtalet, betalningsunderlagen och bekräftelsen.

Kan avtalet ändras efter underskrift?

Ja, om båda parter är överens. Gör ändringen skriftligt, ange datum och låt båda parter godkänna den så att det inte uppstår tvist om vad som gäller.

Källor och referenser

• Räntelagen (1975:635).
• Avtalslagen (1915:218).
• Lag (1981:739) om ersättning för inkassokostnader m.m.
• Kronofogden – information om betalningsföreläggande.
• Konsumentverket – vägledning om krediter och konsumenträtt.